Minneapolis
Publicerat den
I London köpte vi något ganska snabbt att äta eftersom vi inte hade så mycket tid kvar till vi alla skulle samlas. I London fick vi inte vänta så länge vilket var skönt. Vi hoppade på planet och förberedde oss för en lång resa på 8 och en halv timme. Flygningen var ganska skön faktiskt, iallafall de första typ fem timmarna. Hittade en bra film jag tittade på, åt lite pasta som vi fick, sedan lyckades jag också sova lite i tre timmar. Ingen jätteskön sömn på flygplan direkt, men bättre än inget. När vi landade i Chicago, det var då alla skulle splitras och åka sina inrikesflyg själva. Typiskt nog var det bara jag och en av de svenska killarna som flög med ett annat flygbolag än de andra. STS hade sagt att ledarna skulle hjälpa oss att hitta i Chiacgo osv. Men jag och Felix som flög med ett annat flygbolag fick ta oss själva från terminal 5 till 2 på Chicagos flygplats (som är en av de största i världen..). Så efter en liten tågresa, tungt bärande på min bäg som jag inte vet hur jag lyckades bära hela vägen (man fick inte ha vagn) kom vi äntligen fram till dit vi skulle.
Vi fick hjälp av en kille att checka in. Haha han var väldigt rolig, Sverige var hans favoritplats pga alla "swedish girls". Vi gick igenom security osv, kollade vilken gate vi skulle ha och började kolla runt. Vi skulle flyga samma flyg, men våra gater var väldigt nära varandra, vilket var skönt. Jag skulle behöva vänta i Chicago i ca fyra timmar, även Felix, för att sedan flyga igen. Men när vi sitter på en bänk och kollar ut, blir helt plötsligt himlen helst svart. Jag sa till Felix "jag tror det kommer börja regna" haha tjotjena, det blev en storm. Han berättade att en tjej hade sagt till honom på flyget till Chicago att det skulle komma en storm och det var osäkert om planen skulle lyfta. Det var faktiskt välidgt obehagligt, för helt plötsligt var det helt immigt ute, det flög runt typ löv fler meter upp i luften. Vi satt och väntade, väntade och väntade. Flygen blev bara mer och mer försenade. Efter kanske två/tre timmar av ytterligare väntan gick vi och köpte lite mat. Sedan började det ljusna lite och mitt plan skulle gå 9.35, fast klockan var kanske bara 7.30 då. Vid nio lämnade Felix och han åkte iväg. Det var otroligt skönt att han också var där, för om jag skulle varit själv skulle jag nog inte klarat av det haha.
Efter fleera timmar av väntan fick vi äntligen boarda. Jag sov hela resan (lite mer än en timme) vilket var skönt, vaknade av att alla ställde sig upp när vi landat. Nu var jag då i Minneapolis och efter detta skulle jag ta ett ytterligare flyg till Billings. Men det hade jag såklart missat för länge sedan. Men en man sa till mig att mitt flyg skulle gå 11.30 imorgon på morgonen, då var klockan vid midnatt. Han sa att jag skulle ringa ett nummer för hotell osv. Då bröt jag ihop kan jag säga. Efter att ha varit uppe i ungefär 28 timmar, väntat och väntat, och var nu helt själv på en flygplats i Minneapolis och skulle åka till ett hotell. Efter ett tag med samarbete med mamma och pappa i Sverige, lyckades vi få en plats till mig på ett hotell nära. Jag fick prata med en snäll kvinna från receptionen och de kom och hämtade upp mig på flygplatsen. De hämtade upp mig och tre andra flygpersonal. Vid klockan ett på natten var jag här på hotellrummet vilket var väldigt skönt. Jag fick sova sju timmar i en skön säng så nu känns allt lite bättre. 9.30 (en timme, 15 min) ska jag åka till flygplatsen igen, där mitt plan går två timmar senare. De är väldigt snälla och hjälpsamma här, vilket är skönt. Nu ska jag snart gå ner och äta frukost i min ensamhet, haha. Det här inlägget blev suuperlångt menmen. Vi hörs när jag är hos min värdfamilj! Puss och hej :)
Hejdå Sverige, Hej Amerika!!
Publicerat den
Nu sitter jag med fyra andra utbytesstudenter och snart ska vi gå till gaten. Planet till London går om en timme. Just nu känns det bra men nervositeten börjar komma sakna men säkert. Det är lite sjukt att tänka att jag inte kommer få träffa mina nära och kära på tio månader.
Det känns tryggt att vara med de andra fyra utbytesstudenterna. Jag kommer åka med dom till Chicago, därefter är jag på egna ben.
Men nu säger jag: Hejdå Sverige, Hej Montana!!!! Vi hörs i USA hörni!!
sista timmarna
Publicerat den
Det är så himla svårt att beskriva allt hur jag känner just nu. Jag är konstigt nog inte så ledsen över att lämna allt här hemma som jag trodde att jag skulle vara. Det är klart det är jobbigt att säga hejdå och det är så svårt att inse att jag inte kommer få träffa de personer jag träffar varje dag, på ett år. Men på något sätt känns det här så bra ändå. Som att en del av mig redan är där. Jag har varit inställd på att åka så länge nu.
Jag kommer ihåg för sex år sedan, då det var min bror som lämnade oss för ett år. Hans rum då, var det som är mitt idag. Och jag minns hur pappa, Oscar och jag satt här på sängen, som då var hans, och jag bara grät. Jag var så himla ledsen, trots att jag bara var tio/elva år och inte förstog så mycket av det som faktiskt skulle ske. Och det känns så sjukt, att nu sex år senare, sitter jag i samma säng men nu är det istället min tur att åka.
Jag kan inte riktigt förstå att jag gör detta. Och eftersom jag aldrig någonsin varit med om detta förut, har jag inget att relatera till. Jag kan inte relatera hur lång tid tio månader är.
Jag hoppas att jag inte är så rädd och nervös som jag faktiskt skulle kunna vara, för att jag har intalat mig själv så pass länge att det här året kommer gå så snabbt. Jag vill inte att hemlängtan eller rädsla ska förstöra mitt år, och det tänker jag inte låta det göra heller. Jag ska leva, göra det bästa av varje situation, och tänka att det här är enda gången i mitt liv jag får den här möjligheten att göra detta.
Jag har så mycket känslor inom mig just nu, och jag skulle verkligen vilja få ner allt i en text. Men jag kan inte sätta ord på alla mina känslor, och de är så otroligt många, att det skulle bli alldeles för långt. Jag är lite pirrig, mest för flygningen imorgon, men jag är också så glad att jag gör detta. Det känns så bra just nu. Efter många tårar och många tråkiga avsked, säger jag nu godnatt i Sverige för sista gången på ett år. Nu vet jag inte hur många gånger jag har sagt "för sista gången på ett år" till alla möjliga saker jag gjort, men det är något så stort för att kunna förstå. Nästa gång jag skriver, kommer jag vara någonstans på min resa, kanske hinner jag skriva något imorgonbitti. Men godnatt nu mannar, nu ska jag försöka få lite sömn. Jag är så jäkla taggad på det här.
"everything happens for a reason"
Publicerat den
Det känns bra att åka nu. Och det kändes bra att stanna hemma de där tre veckorna. Anledningen till varför jag stannade hemma är mer än tråkig och jag önskar så att den aldrig skett. Men under dessa veckor jag har varit hemma har jag insett vad som faktiskt komma skall mer och jag har kunnat smälta saker. Jag tror att allt händer för en anledning.
berg-och-dalbana
Publicerat den
Idag när jag och mamma packade, pratade vi om skolan och så för att det är en sak jag är ganska nervös över. Jag ska till exempel spela i volleybolllaget, trots att jag inte alls är speciellt bra på det haha. Men mami min som är så smart, sa att jag bara ska ta det här året som en enda stor upplevelse. Att jag ungefär ska se det som en stor semester, uppleva saker, växa i mig själv och leva livet. Sedan sa hon också att det här är något jag bara kommer få uppleva en gång i hela mitt liv, för att om man gör det senare i livet kommer det inte alls vara på samma sätt. Mamma fick aldrig en såndanhär chans att åka, och det är hon väldgit ledsen över. Jag är så tacksam och glad över att jag gör detta. Jag är så otroligt taggad, men samtidigt lite nervös. Om bara 2 dagar, 6 timmar och 35 minuter befinner jag mig på Arlanda för att checka in och påbörja mitt äventyr.
Att säga hejdå till alla är otroligt jobbigt. Jag vill ha några "mental break down" med min familj innan jag åker. Men det är som att jag inte känner något när jag är med min familj, det är jättekonstigt och går inte att förklara. Det kanske låter sjukt, men det är något jag har lärt mig i somras. Att man verkligen ska gråta ut och bara ta ut alla känslor på en gång, för att då är det lättare att gå vidare sedan. Man ska inte hålla inne något för då blir det bara jobbigare i längden.
Oj vilket luddigt och oklart inlägg detta blev såhär på kvällskvisten. Men det är också så som mina känslor är - luddiga och oklara, samtidigt som de är tydliga. Haha, vet inte varför jag skriver detta för typ ingen som läser detta kommer ju förstå. Men ska sova nu iallafall, imorgon väntar en tung dag och jag kommer nog inte uppdatera något. En godnattpuss till alla som orkade läsa detta
silver
Publicerat den


idag
Publicerat den

09.19
Publicerat den

De flesta började ju skolan i förra veckan, så jag har liksom varit ensam på dagarna och inte haft så jättemycket att göra (förutom att packa..). Det har delvis varit väldigt skönt, men det börjar bli ganska tråkigt nu. Jag vill ha rutiner igen osv. Kollade precis upp hur länge jag haft sommarlov, idag har jag haft det i 83 dagar. Haha sjukt vad länge. Men det är inte långt kvar nu!! Åker om bara tre dagar!!! Och jag fyller år om bara sex dagar och börjar skolan om sju dagar!
monday
Publicerat den

summertime sadness
Publicerat den

du kommer alltid vara med mig
Publicerat den

~
Publicerat den

till dig mannen :)
Publicerat den
Jag kommer ihåg första gången jag och Sophie pratade. Det var i sjuan, precis efter skolfotot. Inte visste jag då, att den pinglan skulle betyda så här mycket för mig som hon gör idag. Vi har alltid så jäkla roligt tillsamamans, vad vi än gör. Soffan är en av mina bästa vänner, och betyder så mycket för mig. Hon är en person jag verkligen kan lita på och prata med om allt möjligt som finns att prata om. I somras, när jag mådde som sämst, fanns du där för mig hela tiden. Jag måste ha varit den tråkigaste personen som existerade, som mamma sa "det fanns stunder då inte ens vi orkade med Clara, men då fanns du där ändå". Så mycket som du har hjälpt mig genom alla mina problem jag har stött på. Och så mycket som du har stöttat mig. Någon bättre än du finns inte, alla borde få ha någon som du. Jag är så tacksam för allt du gjort för mig och alla stunder då du funnits där för mig.
Någon gång kring jul, satt Sophie och jag uppe i korridoren och snackade om USA. Det var den dagen jag verkligen behövde bestämma mig om jag skulle åka eller inte. Sophie och jag pratade länge, och det slutade med att vi satt där supertaggade på att åka. Vi tänkte på hur roligt vi skulle ha det, allt vi skulle få uppleva, allt vi skulle lära oss. Det var över ett halvår sedan. Nu är Sophie redan i USA och jag åker om mindre än en vecka. Nu är tiden som vi längtat efter och pratat om så mycket, inne. Jag är så glad att vi pratade den där dagen, för om inte vi hade gjort det kanske inte ens någon av oss skulle åkt.
Soffan, ha nu sådär roligt dom där två flickorna uppe i korridoren sa att vi skulle ha, lev livet och ta vara på varenda sekund. Jag är så tacksam för allt du har gjort för mig, det betyder mer än vad ord kan förklara. Älskade soffan, sosso, sossen, min egna lilla firre, mitt lyckopiller, jag älskar dig så mycket. Det är inte samma sak här hemma utan dig, och jag längtar till dagen jag får krama dig igen. Vi kommer ju iallafall vara i samma land, bara fyra delstater och 1544 mil ifrån varandra hihi :) Saknar dig och våra tokigheter redan, men vi ses ju snart igen, bästa du.


i love you man
Publicerat den

gårdagen
Publicerat den

happy little clarre
Publicerat den

dagar
Publicerat den

(Har inte ens tänkt/reflekterat på att jag fyller 17 om så kort tid,haha)
11 dagar tills jag går min första dag i skolan.
10.03
Publicerat den

todaayy
Publicerat den




nostalgi
Publicerat den

svart vitt och allt däremellan
Publicerat den


jag vet inte vad jag ska göra utan dig
Publicerat den

bloggar jag följer
Publicerat den
(klicka på namnen för att komma till bloggarna btw)
Sophie
då allting var så jäkla bra
Publicerat den

bara en massa tankar
Publicerat den
I USA ska jag leva varenda minut som finns, jag ska ta vara på tiden så bra det bara går. För när jag kommer hem igen ska jag berätta allt jag varit med om. Jag önskar jag kunde berätta för er med, mormor och farfar. Men jag vet att ni följer min resa på ert sätt. För att jag vet hur glada ni var för min skull att jag skulle åka. Om bara tio dagar sitter jag på flyget och mitt äventyr börjar.
13.00
Publicerat den

gooodnight
Publicerat den

Denna kväll var ganska ovärd men ändå mysig eftersom jag träffade mina fina vänner. Var ute i lite mindre än två timmar bara, men behövde dra hem rätt tidigt. Jag ska till vårdcentralen imorgon vid elva, för en läkarundersökning för USA. Ligger i sängen nu iallafall, gjorde en kopp te också. Ska sova snart, så godnatt, vi hörs imorgoon!
ikväll
Publicerat den

Att cykla eller gå med bra musik i öronen, som fyller kroppen av energi, sådan musik man bara ler av och det börjar rycka och klia i hela kroppen för att man bara vill dansa med. Det kan ju vara det bästa som finns. Loove it. Poetiskt blev jag nu, såhär på kvällskvisten. Nejmen nu måste jag klia, puss!
fjorton
Publicerat den
Av någon anledning har jag ganska lätt för att blanda ihop orden tomat, morot och potatis. Haha det roliga är ju att de inte alls är lika varandra, men har haft ganska svårt för det länge nu...
Det värsta jag vet i "ljudväg" är när folk smaskar när de tuggar tuggummi.
Jag är ganska mörkrädd. Haha vet inte när jag blev det, men på senaste tiden har jag blivit det mer och mer typ. Det är mest när jag går själv i mörker, då har jag lätt för att inbilla mig rätt sjuka och konstiga saker.
Jag blir lätt trött och seg av höga ljud och sådant.
Bara för att detta är lite halvt motsattsen till den förra - jag blir glaad av viss housemusik :)
Denna sommar har varit väldigt omtumlande, händelserik och väldigt jobbig. Men jag har samtidigt lärt mig massor.
Mitt starkaste ämne i skolan i första ring var bland annat svenska. Tycker det blev roligt av något anledning och därför gick det faktiskt väldigt bra. Och appropå svenska, så stör jag mig verkligen på när folk säger tex "denna gången" eller "dessa dagarna". Man hör ju att det låter helt fel haha :p
Folk brukar fråga mig om jag är nervös inför USA. Men ärligt talat så är jag inte det - vet inte ens vad jag ska vara nervös för.
Okej, med risk för att detta låter helt sjukt. Men jag gillar jämna tal mer än ojämna, och höger sida mer än vänster. Hahaha. (Och ja, därför behövde jag göra dessa bekännelser i ett jämnt antal)
Jag tror att allt händer för en anledning. Och något jag har börjat tänka på, ganska mycket på sistone, är hur mycket man kan växa osv i sig själv på grund av olika val man gör i livet. Och dessa val behöver inte ens vara särskilt stora.
Jag älskar språket engelska/amerikanska och jag har typ alltid drömt om att kunna det flytande. Jag tycker att allt låter mycket finare, förutom "jag älskar dig" för det känns mycket starkare och berörande på svenska på något sätt. Jag är därför glad att jag kommer tillbringa ett år i USA och få lära mig maassor av engelska jag inte alls skulle gjort annars!
Jag älskar att dansa, och jag ångrar att jag slutade på dans. Alltid när jag ser musikaler på tv eller i verklighet, börjar det klia i hela kroppen och jag vill bara gå upp och dansa haha. Tyvärr är jag inte så bra på det dock...
:')
Publicerat den

new
Publicerat den
Hej på er iallafall! Klockan är snart ett och jag sitter fortfarande i pyjamas, i soffan och gör absolut ingenting. Ska börja fixa mig nu, innan jag får ångest för att jag inte gjort något av dagen. Vet dock inte vad jag ska hitta på idag, men ska nog gå ut och röra på mig snart. Typ en promenad eller något. Ha en bra måndag förresten! Och juste, vissa börjar skolan redan idag. Lycka till, till er mina vänner! Kram :)

och med denna bild säger jag godnatt
Publicerat den

varför jag är hemma
Publicerat den
I somras hände det så mycket på så kort tid. Och bara en vecka innan jag skulle åka, lämnade min farfar oss här på jorden för att bli en ängel där uppe i himlen. Hela sommaren har nästan varit som en chock för mig, och när detta hände blev chocken ännu större och värre. Veckan innan jag skulle åka levde jag, och min familj, lite som i ett vakuum. Jag kunde inte packa, kunde inte relatera tiden, kom inte ihåg någonting alls kändes det som, kunde inte göra alla de där viktiga sakerna jag verkligen behövde få gjort, jag kunde inte alls förstå att jag inom en vecka skulle lämna Sverige för ett år. Jag var bara så himla förvirrad hela tiden helt enkelt.
På onsdagseftermiddagen, den 7e, fick vi reda på att jag kunde stanna hemma tre veckor till. Det var inte alls säkert att det skulle gå, då jag behövde ha bekräftelse från skolan i USA. Men det gick, och det är jag glad för. Min värdfamilj var väldigt förstående över att detta, vilket jag också är mycket tacksam för. Att stanna hemma i tre veckor till, har varit väldigt skönt. Dagarna innan jag egentligen skulle åka hade jag tankarna på helt andra saker och jag var bara inte mentalt redo för att åka för ett år. Det var så svårt att förstå att jag skulle åka. Och jag tror ingen hade insett att jag skulle åka faktiskt. Nu när jag har fått extra tid här hemma, har jag även fått tid till att umgås med mina nära och kära mer. Jag känner att jag fått tillbringa mer tid med dem jag älskar och att jag kommer få ett bra och stabilt hejdå. Det var som Andreas så bra sa - att man måste få allt avklarat på hemmaplan, innan man lämnar och påbörjar nya saker. Man måste först stänga en dörr bakom en, för att sedan öppna nästa. Och som pappa sa; min "försening" kommer ge mig styrka och en inre ro, under mitt utbytesår, som jag inte skulle haft annars.
Dessa tre extra veckor här hemma har gett mig tid till att smälta saker. Viktiga och tunga saker. Men det viktigaste av allt - och det jag sa från första början - är att jag får ett sista riktigt farväl till dig farfar. ❤
Grattis bästa mami
Publicerat den
Jag älskar dig så ❤
de senaste dygnet
Publicerat den
Idag på eftermiddagen kom jag hem från Danielas land. Jag och Sophie tog bussen från Vaxholm vid tjugo i två ungefär. Igårkväll var det ju kräftskiva där på Danielas land. Det var gott, mycket trevligt, skönt folk och roligt! Dock är jag ju sämst på att äta kräftor märkte jag haha. Det började med en trevlig middag, som senare slutade i dans. En lyckad och rolig kväll, med mina två favoriter! :) Vi tre har alltid så roligt tillsammans.

När jag kom hem idag gjorde jag inte så mycket egentligen. Men framåt fyra ungefär började vi fixa här hemma för middag. För vid klockan sex kom släkt hit för att fira mamma som fyller år idag! Nu har gästerna gått iallafall, och jag ska börja röra mig mot sängen. Puss
...
Publicerat den

igår & idag
Publicerat den

Igår vaknade vi ju upp hos Sophie. Efter en seg men lugn morgon gjorde vi dipp med morötter osv, satte oss i soffan och pratade samtidigt som vi tittade på tv. Vid halv sju åkte vi tre hem till Philip där också Alexandra, Uno och Markus var. Vi grillade god middag och åkte sedan till stan för att se på bio. Haha det blev lite knas då vi hade bokat för torsdagen men vi lyckades lösa det. Ett av skälen till att det gick att lösa var för att tjejen som hjälpte oss tyckte det var gulligt att vi skulle se Monsters University, hahaha. Men den filmen var bra, jag älskade verkligen Monsters inc när jag var liten. Gissa vem som lyckades somna? Jo jag haha... En blandning av för lite sömn, film och ont i ögonen av 3D glasögonen gjorde att jag slumrade till lite. Haha. Dock var det i slutet så missade inte så mycket, tur det!

Nu packar jag lite och försöker klura ut vad jag ska ha på mig ikväll. Vid fyra ska jag hem till Sophie och sedan åker vi till Danielas land, på kräftskiva! Ska bli superkuuelt! Ska även sova där vilket är mysigt.
sushi
Publicerat den

Kom precis hem från farmor, och nu ligger jag i soffan. Jag gick upp till farmor vid klockan elva ungefär, då gick vi först på en liten promenad och sedan åkte vi och köpte sushi. Så satt vi ute på hennes trädgård i solen och åt. Supermysigt! Är rätt trött atm så kommer säkert somna här i soffan, ska fixa mina naglar också haha :)
cozyy
Publicerat den

Spy kids
Publicerat den

Godmorgon peeps! Idag vaknade jag alldeles för tidigt, jag vaknade vid halv åtta och kände mig rätt pigg konstigt nog... La mig i soffan en timme och kollade på Spy kids 4. Aaalltså ni förstår inte hur mycket nostalgi jag fick haha! När jag var liten satt jag och Lovisa bänkade hemma hos farmor och farfar och såg alltid Spy kids 1 & 2. Vi älskade dom filmerna och det spelade ingen roll hur många gånger vi sett dom innan. Har inte sett 4an förut och inte heller 3an, men måste säga att 1 och 2 är lätt bäst haha :)
Gjorde precis frulle bestående av gröt med sylt och en kopp te, mycket gott. Ska städa lite och dricka upp mitt te sedan måste jag gå ut på en promenad med Hugo. Idag ska jag inte göra så mycket, mest bara vara hemma och chilla litt tror jag. Ska bort ikväll, så det kan nog vara skönt att ta det lugnt bara. Ha en bra dag babes
:)
Publicerat den

sunset
Publicerat den

moorning
Publicerat den
Jag skrev precis ett mail till min värdmamma, eller jag håller fortfarande på hehe. Har även fått kontakt med en norsk tjej som ska bo i samma lilla stad som jag, vilket är superroligt!
Idag ska jag in till stan med Sophie och Daniela. Vet inte riktigt vad vi ska göra men det blir mysigt. Hoppas ni får en bra onsdag!
:') bästa tjejorna

tisdag
Publicerat den

Världsbäst
Publicerat den
hoome
Publicerat den

min kväll
Publicerat den

fyrtiotre
Publicerat den

saturday
Publicerat den

:)
Publicerat den
mysigt
Publicerat den

lunch
Publicerat den


hallon+banan smoothie
Publicerat den


10.00
Publicerat den

tjugotre
Publicerat den
En mobilbild från Turkeeeyyy

tre
Publicerat den

Ben Howards album Every Kingdom är förövrigt supermysigt :)
-
Publicerat den

cozy
Publicerat den

Något jag älskaar i klädesväg är såna här mysiga sweaters! Tycker det är så mysigt, och de blir ännu mysigare om de är liite stora hehe. :)

sista dygnet i Sverige på ett helt år
Publicerat den

Godmorgon alla fina. Idag vaknade jag upp vid tjugo i sju och kände mig så pigg, trots att jag sovit så lite. Jag vaknade upp bredvid min fina lillasyster och det slog mig att jag bara har ett dygn kvar i Sverige innan jag åker för ett år. Tankarna började flöda i mitt huvud och jag började undra vad fasiken har jag gett mig in på. Samtidigt som jag tänkte att jag inte alls är redo för detta, är inte redo för att säga hejdå till min familj för ett år, så vill jag bara befinna mig i USA just nu. Jag vill dit nu. Jag gick in till mamma och pappa, la mig i deras säng, som jag gjort ända sedan jag var nyfödd. Och jag tänkte att detta kommer jag inte få göra på ett helt år. Andades in, och det var som ett minne sparades likt ett foto som precis knäppts av.
Förlåt för alla känslomässiga inlägg på senaste. Men just nu är det så mycket på så kort tid. Ni kanske har fått uppfattningen av att jag är deprimerad eller något atm, men det är jag verkligen inte. Jag har bara fått uppleva olika sidor av livet, vissa jag aldrig varit med om förut.
Snart ska jag träffa min älskade vän Matilda. Idag måste jag säga hejdå till alla mina nära och kära. Tandläkarbesök är även inbokat idag på eftermiddagen. Idag ska jag ta vara på all tid som finns, jag ska njuta av den sista tiden jag har kvar här i Sverige på ett år. Ha en bra onsdag!
bilder från Turkiet
Publicerat den














❤
Publicerat den
"Döden är ingenting. Jag har bara gått in i rummet bredvid. Jag är Jag och Du är Du. Vi står fortfarande för detsamma i varandras liv. Nämn mig med mitt gamla invanda namn. Tala med mig på samma otvungna sätt som förut - ändra inte tonläge, låt inte extra högtidlig eller vemodig. Skratta åt skämten vi brukade skratta åt tillsammans. Gläds och le med mig, tänk på mig och be för mig. Inte behöver jag försvinna ur ditt hjärta bara för att du inte längre kan se mig. Jag väntar bara på dig, snart, alldeles nära, bara runt hörnet. Tro mig."
Älskade mormor och farfar, jag saknar er så.
Jag kommer alltid vara vid er sida ❤
Publicerat den

tisdag
Publicerat den
Idag har jag bara städat från igår. Eftersom jag åker nu på torsdag (iövermorgon!!!!!!) så hade jag lite folk över här igår kväll. Är väldigt tacksam över all hjälp jag fick av mina vänner! Världsbäst ❤ Den lilla sömnen från inatt har börjat märkas av nu. Har haft mycket känslor idag också, har inte ens varit hungrig på hela dagen vilket är väldigt olikt mig... Åt iaf precis sushi till middag med hela familjen, farmor och min farbror. Och nu sitter vi alla och kollar på Allsång på Skansen, jättemys.
insta igårkväll + imorse
Publicerat den




-
Publicerat den
Aldrig som igårkväll har jag känt mig så svag, tom, ensam och att jag inte räckte till. Men det är vid såndana här tillfällen man verkligen inser hur bra kompisar man har. Hur liten man vore utan dom och hur mycket man älskar dom. Jag har redan sagt hejdå till några av mina närmsta vänner, och fler väntar. Att säga hejdå till någon som man verkligen älskar för ett år är det jobbigaste jag har varit med om. Samtidigt som jag så gärna vill till USA undrar jag vad fan jag har gett mig in på. Varför tog jag inte den enkla vägen och bara stannade hemma?
check it out
Publicerat den

eftermiddagen
Publicerat den

Jag och mina systrar åkte in till Täby centrum för att köpa lite grejer, dels inför USA! Vi köpte även var sin chillbox, mycket gott mycket gott. Men väldigt mättande dock... Nu har jag precis duschat och snart ska vi tre göra middag. Teryakilax, goodaste som finns!
14.51
Publicerat den

Idag har jag packat mer, till och med lagt upp mina kläder på sängen och hunnit städat här hemma. Det händer så mycket just nu. För mycket för att hänga med, för mycket för att förstå vad som händer och kunna ta in allt. Min sommar har varit så speciell och det har hänt sjukt mycket. Ska berätta om min sommar i ett separat inlägg.
Hoppas ni har en bra dag!
mysigt på sommaren
Publicerat den

Godmorgon
Publicerat den
Du är allt bra du
Publicerat den
Montana
Publicerat den
"Det blir vad man gör det till" är något jag brukar säga ganska ofta. Allt är i mina händer och året blir vad jag gör det till. Igår sa mamma till mig "när du är i USA, ska du leva varenda minut. Du ska bara koppla av och leva i nuet, för du kommer bära med dig det hela livet sedan. Och detta är en chans du bara kommer få en gång i hela ditt liv". Och hon hade precis rätt i det hon sa. När jag kommer dit ska jag verkligen leva mig in i mitt år, jag ska ta vara på all tid jag har och jag ska göra mitt utbytesår till det bästa.
Jag är så otroligt taggad på att åka! Den här veckan har varit väldigt känsloladdad för att det är nu jag inser att jag faktiskt ska lämna min familj och mina vänner i ett år. Men samtidigt är detta utbytesår något så stort för mig, och främmande på något sätt, att jag knappt insett att jag ska åka. Jag kan inte tänka mig in i situationen eftersom jag aldrig varit med om något liknande. Jag pratade med en tjej häromdagen som precis hade varit på konfa i England. Hon åkte dit utan några kompisar vid sin sida, helt själv i tre veckor. Och jag tänkte "oj vad modig!!!", sedan kom jag på mig själv. Jag ska också åka helt själv, utan familj eller vänner vid min sida, fast inte i tre veckor utan i ett år. Folk säger att jag är modig, att de aldrig skulle våga åka iväg, och de kan nästan inte förstå att jag ska åka iväg helt själv. Vadå modig? Jag tänker inte mig själv som speciellt modig, jag brukar tyvärr inte vara den modigaste. Men jag vet att detta kommer bli ett sjukt kul år i USA. Jag tror det mer handlar om en vilja, för vill man så klarar man det.
Jag kan vara stolt över mig själv att jag gjort mitt val. För tyvärr är vi människor ofta så att man inte vågar göra en stor förändring i sitt liv. Man är nöjd med det man har och man har det bra som det är, därför vågar man inte riktigt stå där i vägsjälet och ta den lite längre krokiga vägen istället för den korta raka. För att det kan ju vara så att allt det där bra man har ändras. Men faktum är att i detta fall, tror jag bara att det man har kan ändras till något så mycket bättre. Visst, det finns fler anledningar till att inte åka, men jag tror att detta är en liten anledning som finns inom oss alla. En sak som många ser som negativ är att jag kommer behöva "gå om" när jag kommer hem igen. Men jag går inte om tvåan, utan jag börjar bara helt enkelt där jag lämnade. Och att jag ska behöva gå med de som är ett år yngre är nog det minsta problemet eller bekymret med utbytesår. Jag tycker inte att det handlar om vad jag missar här hemma under tiden då jag är borta, utan frågan är hur mycket jag får uppleva som inte mina kompisar får göra. Hur mycket jag kommer få lära mig, hur mycket jag kommer få uppleva, hur många olika människor jag kommer få träffa, som inte mina vänner här hemma kommer få.
Jag vet inte, jag skrev bara av mig lite. Och jag är så sjukt jävla taggad.
wok
Publicerat den


clouds
Publicerat den
Lovisa och jag klarade oss från regnet iallafall. Precis när vi kom hem åkte vi med mor och far till Täby för att fixa några ärenden. Träffade även Saga i Täby, vi som trodde vi hade sagt hejdå till varandra för ett år i början av sommaren. Nu hann vi träffas en snabbis en gång till, underbart mysigt :)
